Avslutar.

Stilla la jag mig ner och doftade på det gröna gräset. Är precis där jag ville vara då. Kramar om vänner jag funnit för livet och gråter utan förvarning. Är sårbar i känslor och låter mig få vara det. Mycket har presterats och det är med stadig blick jag förstår hur duktig jag är. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0